15 januari, 2007

Uppgiven

Ja, kanske är det vädret.
Eller att jag sumpade tentan med två poäng.
Eller att mina nyårslöften ännu inte har tagit ett ministeg framåt.
Eller att jag har sjuk hemlängtan.
Eller att mitt konto skriker lika tomt som magen på en anorektiker.
Eller att någon snodde min kofta på B&B i lördags.
Eller att jag hamnade mitt i stormen i dag och fick stå ute på tågperrongen i typ - 100 grader i 45 minuter och vänta. Varmt? Nej.

Och jag fryser fortfarande om fötterna...

Uppgivenhet,. Ja det är dagens, kanske månadens, mantra. Nej, ingen motivation, inspiration eller livsglädje trots att det är sprillans nytt år och allt.
"Som du lever i januari, kommer du leva resten av året" läste jag i en tidning på tåget. Vilket gör mig ännu mer nere.
Om man skulle beskriva mig med tre ord nu skulle det knappast vara sprudlande, trevlig tjej.

Snarare bitter, uppgiven kärring.

Kan man vara 19 och kärring?

Frågar man min sambo svarar han nog garanterat ett ja på det...

6 kommentarer:

Mill sa...

Det är nog det grå vädret som gör det. Svårt att finna energi och livsgnista när allt är grått och trist. Hoppas att du snart känner dig bättre. Och det där med att man lever resten av året som man lever i januari tror jag inte på. Det är ju i januari som folk håller på och förändrar sina liv, men kolla i april och det är inte många som håller fast vid vad de lovade på nyårsafton!
Massor av kramar till dig!

Sabine sa...

Mill: Ja, du har nog rätt. Att gå ut innebär oftast att bli dyngsur eller bortblåst. Och det gråa... Grått, grått, grått i all oändlighet. :( Jag är beredd att ge vad som helst för en strimma solsken, eller kanske till och med bara för en skymt av något blått.
Bra, det får mig att känna mig bättre. OCh idag är det dags att fixa till saker och ting. Börja någonstans i alla fall. :)
Tack så mycket för peppen och förståelsen! Det uppskattar jag! Kramar Sabine

Stila sa...

Aaaawh! STACKARS! Shit vad tråkigt för dig! Vill du följa med ut på torsdag? Vi kan supa bort våra bekymmer! Haha - skämt å sido - ups and downs, sånt händer. Unna dig nått gott, en bra bok och lite mys så mår du nog bättre snart! Kram på dig

Sara sa...

kan inte annat säga än att jag känner medlidande! ibland känns det som allt går emot en, men jag ovar, det kommer bli bättre! jag får liknande känslor ibland, och jag är säker på att det är det tråkiga, gråa vädret. snart är våren här med sol o ch kvittrande fåglar :)

Emma sa...

Sätt dig uppkrupen i soffan och läs City Chic, tänd chokladljusen och ät lite popcorn!! Det är du värd efter allt skit!!

Puss

Sabine sa...

Stila: Åh vad snäll du är! Det hade varit supertrevligt. Någon dag när min röst har återställt sig lovar jag dig... Då blir det åka av! :p Kram

Sara: Tack vad gullig du är. Hoppas också att det bara är vädret. Men det där med tentan känns så surt. Speciellt nu när jag gått och blivit jättesjuk. :( Uppskattar de snälla orden! :D Kram

Emma: Ja, du, om jag hade haft förmågan att KUNNA läsa just nu hade det varit tråkiga ekonomiska termer och teorier men nej. Det är fysiskt omöjligt. :p